Min och kamrat Järborgs attackdans till Ebba Grön på julfesten.
***
Raúl gjorde sitt 196:e och 197:e mål för Real Madrid i Primera Division. Tre kvar till oerhörda 200 st. Kommer det mot Barcelona i El Clásico? Tro ingenting annat än att lagkaptenen tar hand om alla frisparkar och eventuella straffar om han står på 199 inför matchen.
Och nu ska han med till EM. Hur Aragonés kan vara så urbota dum att han går ut och lovar det redan nu är makalöst. Missförstå mig inte, en Raúl i den form han nu är i ska såklart vara med i La Seleccíon. Men det här med att lova saker. Aragonés har ingenting (säger ingenting) att vinna på detta.
***
Ronaldinho byttes in mot Bojan i derbyt mot Espanyol och precis som mot Lyon i CL några dagar dessförinnan föll Barcas procentsats vad gäller bollinnehav efter det. Och vad värre är: precis som då åkte man på ett kvitteringsmål efter att världens före detta bäste spelare äntrat gräset. Ronaldinho platsar inte i Barca just nu, det är den (för cúles) bistra verkligheten.
Samuel Eto'o är redo för spel igen. Han behövs i Blaugrana.
***
Den tysta minuten på Artemio Franchi framkallade gåshud och halsklumpar även framför TV:n hemma i Stockholm. Prandelli förlorade sin livskamrat i veckan. Prandelli delade sin sorg med hela La Viola. Med hela fenomenet Calcio, detta vanvettiga och bångstyriga monster som vi älskar så. Han bar sin förtvivlan på ett formidabelt sätt. Han kom, han sågs, han besegrades. Och han vann en världs empati och respekt.
Laziospelarnas reaktion efter Firmanis segermål förra omgången, då hela laget samlades vid det stora porträttet på Gabriele Sandri var storslaget, fullkomligt överjävligt grandiost.
Men. Prandellis blick var bortom ord. Ögonblicket då tårarna trängt fram men ännu vilar i ögonvrån, vi har alla varit där.
***
Sebastian Larsson är stor. Inte för att han sänker oberäkneliga Spurs i slutminuten med en sträckt vrist i krysset, utan för att han är stor. Se hur han agerar på planen. Se hur lagkamraterna värderar honom. Se hur de reagerade efter målet. Se hur HAN reagerade efter målet. Han är stor. Han kan bli Stor.
***
Jag gillar Valladolid. Totalt respektlös nykomling. 1-1 mot både Real och Barca på Zorilla tidigare under hösten följdes upp med (och överträffades av) 2-0 mot (ett, det ska sägas, fullkomligt lamslaget) Villarreal.
***
Vad Valencia sysslar med har jag ingen aning om. Jag förstår inte alls varför man väljer Koeman som tränare efter Quique Flores. Och jag begriper verkligen inte att Cañizares får stå där och göra bort sig vecka efter vecka.
***
Ja, och så fick Hector Cúper sparken. Igen.
Quique Sanchez Flores är ledig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar