Svensson på mitten. Ett självklart val i mitt bästa-möjliga-lag. (Tillsammans med Linderoth, som, när han är skadefri, är lika given som Ibra.)
Humor har han också, tacosvurmaren i Borås.
http://www.fotbollskanalen.se/fotbollskanalen/landslag/609066.html
***
Första lugna veckan för min del, efter att 2008 rivstartat med fantastiska cupskådespel i Spanien och Italien.
Chans att komma ikapp. Läsa in sig lite mer på Superettans Löjliga Säsong. Med denna lilla förförståelse jag äger kan jag dock redan nu konstatera följande:
Håller Mjällby som en intressant outsider.
Tror på BoIS i år. (Det gjorde jag i och för sig även förra säsongen, och det gick ju som det gick.)
Qviding kan bli en obehaglig överraskning för många av de mer namnkunniga lagen.
ÖIS sålde en stor del av sin avancemangchans till Midtjylland.
Och: varning för Sirius.
***
Fått er veckodos Birro än? Om inte, follow the white rabbit: (ni får använda er fantasi för att omvandla länken till en vit kanin):
http://www.svenskafans.com/italien/artikel.asp?id=153207
När jag upptäckte italiensk fotboll var det framför allt namnen jag lockades av. Invand med Manchester United, Manchester City, Sheffield United, Sheffield Wednesday, Southampton, Northampton och så vidare, så klingade Serie A-aktörerna ljuvligt i hörselgångarna.
Juventus.
Fiorentina.
Sampdoria.
Roma.
Lazio.
Milan.
Internazionale.
Ja, ni förstår själva.
Och när intresset gick via flirt till djup kärlek var jag tvungen att välja. För polygami är strängeligen förbjudet. Precis som för barndomsidolen Roberto Baggio handlade det om Fiorentina eller Juventus. La Viola eller La Vecchia Signora. Sprakande färg eller svartvitt. Renässans eller industristad.
Ni vet hur det gick för Baggio.
Det som avgjorde mitt val en klar och kylig vinterdag någon gång i början av 1990-talet var en blivande ikon och en sten. Och i viss mån en gatubrunn. Så galen är kärleken. Och den första glömmer man aldrig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar