Ganska väntade resultat i CL ikväll. Liverpool och Chelsea favoriter i sina respektive dubbelmöten, och än mer så efter kvällens resultat. De resterande två kändes (och känns) betydligt svårare att sia om.
Tottis passning till Romas 2-1-mål var bland det överjävligaste jag har sett hittills under 2008. Ett öppet hån mot alla andra passningar i matchen. En dryg, överlägsen jävel man trots allt inte kan låta bli att älska. Passningen var Ethan Hawke i Reality Bites.
Sergio Ramos avstängd i returen på Santiago Bernabeu. Kostsamt. Tror marängerna klarar av det ändå.
Materazzi avstängd och Córdoba troligen borta ett tag. Ser tungt ut inför returen. Det blir nog bara en dubbel den här säsongen för de svartblårandiga från Milano.
Maicon. Finten i eget straffområde i första halvlek. Good god.
Hysén tjatade så mycket om Crouch att det började kännas som illa dold produktplacering av någon lågbudgetkedja i en svensk såpa. Crouch kom in och Kuyt och Gerrard gjorde mål. När ska folk fatta att Crouch är en relativt dålig huvudspelare, men en emellanåt rasande skicklig tekniker?
Imorgon ska jag bevittna Sirius första träningsmatch inför stundande Superettansäsong.
I en annan del av världen, som Freda sjöng.
tisdag, februari 19, 2008
torsdag, februari 14, 2008
Lägg ner Premier League
Ja. Faktiskt. Det är väl lika bra att göra det nu. Jävla NHL-trams. Jag känner redan nu hur intresset rinner ur mig, långsamt och plågsamt.
Kringresande cirkus, det är allt PL kommer att vara i mina ögon. Underhållande? Jo, visst. Engagerande? Inte det allra minsta.
Vedervärdigt.
***
Ronaldo. Adjö.
En av de absolut största. VM:s meste målskytt.
Rycket inne i straffområdet mot Marocko i VM -98 sitter för evigt inetsat i hjärnan. Magiskt.
***
Gazzetta har tagit ut Italiens startelva i VM 2014 (4-2-3-1):
Andrea Consigli
Lorenzo De Silvestri - Andrea Ranocchia - Domenico Criscito - Paolo De Ceglie
Andrea Russotto - Daniele Dessena
Fernando Forestieri - Alessio Cerci - Mario Balotelli
Alberto Paloschi
Bänken: Alfonso, Bastrini, Bolzoni, Di Gennaro, Paonessa, Cigarini, Aquafresca, Giovinco.
Vad hände med Tuia? Och Rossi? Marchisio? Schiavone?
Och som kollega Emir påpekade: Amelia är 31 och står i mål, Chiellini är 29 och given i backlinjen.
Började genast tänka på Sveriges startelva 2014. Det enda som känns helt självklart är att Pierre Bengtsson lirar vänsterback. Sebastian Larsson som luttrad fältherre på mitten? Ett anfallspar med Ken Fagerberg och en Tare-trött Ibrahimovic månne?
Kringresande cirkus, det är allt PL kommer att vara i mina ögon. Underhållande? Jo, visst. Engagerande? Inte det allra minsta.
Vedervärdigt.
***
Ronaldo. Adjö.
En av de absolut största. VM:s meste målskytt.
Rycket inne i straffområdet mot Marocko i VM -98 sitter för evigt inetsat i hjärnan. Magiskt.
***
Gazzetta har tagit ut Italiens startelva i VM 2014 (4-2-3-1):
Andrea Consigli
Lorenzo De Silvestri - Andrea Ranocchia - Domenico Criscito - Paolo De Ceglie
Andrea Russotto - Daniele Dessena
Fernando Forestieri - Alessio Cerci - Mario Balotelli
Alberto Paloschi
Bänken: Alfonso, Bastrini, Bolzoni, Di Gennaro, Paonessa, Cigarini, Aquafresca, Giovinco.
Vad hände med Tuia? Och Rossi? Marchisio? Schiavone?
Och som kollega Emir påpekade: Amelia är 31 och står i mål, Chiellini är 29 och given i backlinjen.
Började genast tänka på Sveriges startelva 2014. Det enda som känns helt självklart är att Pierre Bengtsson lirar vänsterback. Sebastian Larsson som luttrad fältherre på mitten? Ett anfallspar med Ken Fagerberg och en Tare-trött Ibrahimovic månne?
måndag, februari 11, 2008
Ett brev
Hej Analytikern
Efter att du kraftfullt gått i försvar för något som jag personligen aldrig har beskyllt Inter för, så skulle jag också vilja försvara mig.
Vad jag påpekade igår vid Cambiassos mål var inte att Inter fuskade, utan att det är beklagansvärt att vi nu måste utstå ännu en vecka med spekulationer och sensationsrubriker i diverse tidningar. Att det är så tråkigt att eftersnacket ska handla om det istället för om Mancinis matchbildsförändrande byte Chivu/Suazo eller Ibrahimovics högst olämpliga uppträdande gentemot fjärdedomaren. Eller Cataniapublikens enögdhet för den delen. (Men det är knappast enbart ett sicilianskt fenomen att hemmapubliken känner sig förfördelad.)
I mitt ”svammel” om alternativa tabeller säger jag aldrig (och skulle aldrig ens tänka den absurda tanken) att en dylik tabell borde vara den rådande. Allt jag gjorde var att informera om att en sådan tabell tagits fram i italiensk media. Således att betrakta som ren information. Det är tråkigt om mediedrevet gått så hårt åt er Intersupportrar att ni urskillningslöst tolkar precis allting som påhopp och beskyllningar. Då blir det en lång och frustrerande vår för er, istället för den fest den kan komma att bli.
”Kommentatorn faller in i detta beteende och spär på överdrivna analyser om Inters tydliga fördelar.” Jag vet ärligt talat inte vad du syftar på. Däremot påpekade jag att både Mascara och Spinesi filmade tämligen klantigt i andra halvlek. Och jag påpekade att hemmapubliken inte tyckte om domaren Farina. Det är inte detsamma som att säga att hemmapubliken har rätt i sitt ogillande.
När Inter som igår får ett regelvidrigt mål godkänt är det klart att det rör upp känslor bland alla som följer Serie A. Men det är så evinnerligt tröttsamt att de spontana (och för motståndarsupportrar högst naturliga) känslostormarna framför TV:n nu har omvandlats till en stinkande ”sanning” att Inter köpt säsongens ligaguld. En ”sanning” som tydligen börjar få fäste även i svartblårandiga själar. Ni har ingenting att be om ursäkt för. Ni har ingenting att försvara så rabiat. Allt ni har är Italiens just nu bästa lag, som råkat få med sig några uppmärksammade domslut. Så sluta spotta, fräsa och fälla ut klorna. Det klär er inte. Ni är Inter.
Mvh / Niklas Jarelind
Att betrakta som spontan reaktion på detta: http://www.svenskafans.com/italien/inter/artikel.asp?id=219069
Efter att du kraftfullt gått i försvar för något som jag personligen aldrig har beskyllt Inter för, så skulle jag också vilja försvara mig.
Vad jag påpekade igår vid Cambiassos mål var inte att Inter fuskade, utan att det är beklagansvärt att vi nu måste utstå ännu en vecka med spekulationer och sensationsrubriker i diverse tidningar. Att det är så tråkigt att eftersnacket ska handla om det istället för om Mancinis matchbildsförändrande byte Chivu/Suazo eller Ibrahimovics högst olämpliga uppträdande gentemot fjärdedomaren. Eller Cataniapublikens enögdhet för den delen. (Men det är knappast enbart ett sicilianskt fenomen att hemmapubliken känner sig förfördelad.)
I mitt ”svammel” om alternativa tabeller säger jag aldrig (och skulle aldrig ens tänka den absurda tanken) att en dylik tabell borde vara den rådande. Allt jag gjorde var att informera om att en sådan tabell tagits fram i italiensk media. Således att betrakta som ren information. Det är tråkigt om mediedrevet gått så hårt åt er Intersupportrar att ni urskillningslöst tolkar precis allting som påhopp och beskyllningar. Då blir det en lång och frustrerande vår för er, istället för den fest den kan komma att bli.
”Kommentatorn faller in i detta beteende och spär på överdrivna analyser om Inters tydliga fördelar.” Jag vet ärligt talat inte vad du syftar på. Däremot påpekade jag att både Mascara och Spinesi filmade tämligen klantigt i andra halvlek. Och jag påpekade att hemmapubliken inte tyckte om domaren Farina. Det är inte detsamma som att säga att hemmapubliken har rätt i sitt ogillande.
När Inter som igår får ett regelvidrigt mål godkänt är det klart att det rör upp känslor bland alla som följer Serie A. Men det är så evinnerligt tröttsamt att de spontana (och för motståndarsupportrar högst naturliga) känslostormarna framför TV:n nu har omvandlats till en stinkande ”sanning” att Inter köpt säsongens ligaguld. En ”sanning” som tydligen börjar få fäste även i svartblårandiga själar. Ni har ingenting att be om ursäkt för. Ni har ingenting att försvara så rabiat. Allt ni har är Italiens just nu bästa lag, som råkat få med sig några uppmärksammade domslut. Så sluta spotta, fräsa och fälla ut klorna. Det klär er inte. Ni är Inter.
Mvh / Niklas Jarelind
Att betrakta som spontan reaktion på detta: http://www.svenskafans.com/italien/inter/artikel.asp?id=219069
tisdag, februari 05, 2008
Dagen innan Turkiet. Sägs det.
Svensson på mitten. Ett självklart val i mitt bästa-möjliga-lag. (Tillsammans med Linderoth, som, när han är skadefri, är lika given som Ibra.)
Humor har han också, tacosvurmaren i Borås.
http://www.fotbollskanalen.se/fotbollskanalen/landslag/609066.html
***
Första lugna veckan för min del, efter att 2008 rivstartat med fantastiska cupskådespel i Spanien och Italien.
Chans att komma ikapp. Läsa in sig lite mer på Superettans Löjliga Säsong. Med denna lilla förförståelse jag äger kan jag dock redan nu konstatera följande:
Håller Mjällby som en intressant outsider.
Tror på BoIS i år. (Det gjorde jag i och för sig även förra säsongen, och det gick ju som det gick.)
Qviding kan bli en obehaglig överraskning för många av de mer namnkunniga lagen.
ÖIS sålde en stor del av sin avancemangchans till Midtjylland.
Och: varning för Sirius.
***
Fått er veckodos Birro än? Om inte, follow the white rabbit: (ni får använda er fantasi för att omvandla länken till en vit kanin):
http://www.svenskafans.com/italien/artikel.asp?id=153207
När jag upptäckte italiensk fotboll var det framför allt namnen jag lockades av. Invand med Manchester United, Manchester City, Sheffield United, Sheffield Wednesday, Southampton, Northampton och så vidare, så klingade Serie A-aktörerna ljuvligt i hörselgångarna.
Juventus.
Fiorentina.
Sampdoria.
Roma.
Lazio.
Milan.
Internazionale.
Ja, ni förstår själva.
Och när intresset gick via flirt till djup kärlek var jag tvungen att välja. För polygami är strängeligen förbjudet. Precis som för barndomsidolen Roberto Baggio handlade det om Fiorentina eller Juventus. La Viola eller La Vecchia Signora. Sprakande färg eller svartvitt. Renässans eller industristad.
Ni vet hur det gick för Baggio.
Det som avgjorde mitt val en klar och kylig vinterdag någon gång i början av 1990-talet var en blivande ikon och en sten. Och i viss mån en gatubrunn. Så galen är kärleken. Och den första glömmer man aldrig.
Humor har han också, tacosvurmaren i Borås.
http://www.fotbollskanalen.se/fotbollskanalen/landslag/609066.html
***
Första lugna veckan för min del, efter att 2008 rivstartat med fantastiska cupskådespel i Spanien och Italien.
Chans att komma ikapp. Läsa in sig lite mer på Superettans Löjliga Säsong. Med denna lilla förförståelse jag äger kan jag dock redan nu konstatera följande:
Håller Mjällby som en intressant outsider.
Tror på BoIS i år. (Det gjorde jag i och för sig även förra säsongen, och det gick ju som det gick.)
Qviding kan bli en obehaglig överraskning för många av de mer namnkunniga lagen.
ÖIS sålde en stor del av sin avancemangchans till Midtjylland.
Och: varning för Sirius.
***
Fått er veckodos Birro än? Om inte, follow the white rabbit: (ni får använda er fantasi för att omvandla länken till en vit kanin):
http://www.svenskafans.com/italien/artikel.asp?id=153207
När jag upptäckte italiensk fotboll var det framför allt namnen jag lockades av. Invand med Manchester United, Manchester City, Sheffield United, Sheffield Wednesday, Southampton, Northampton och så vidare, så klingade Serie A-aktörerna ljuvligt i hörselgångarna.
Juventus.
Fiorentina.
Sampdoria.
Roma.
Lazio.
Milan.
Internazionale.
Ja, ni förstår själva.
Och när intresset gick via flirt till djup kärlek var jag tvungen att välja. För polygami är strängeligen förbjudet. Precis som för barndomsidolen Roberto Baggio handlade det om Fiorentina eller Juventus. La Viola eller La Vecchia Signora. Sprakande färg eller svartvitt. Renässans eller industristad.
Ni vet hur det gick för Baggio.
Det som avgjorde mitt val en klar och kylig vinterdag någon gång i början av 1990-talet var en blivande ikon och en sten. Och i viss mån en gatubrunn. Så galen är kärleken. Och den första glömmer man aldrig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
